May. 20, 2013

Att sitta bredvid dig i timmar och bara klappa dig. Det för så ont i mig. Du är verkligen borta. Och kommer aldrig mer tillbaka. Igår låg du o sov i min säng. Hade jag vetat det här hade jag aldrig åkt hemifrån.
Men nu finns du inte mer. Du finns inte.
Det gör så ont i mig o känna hur kall din lilla kropp är och att veta att dessa timmarna jag får spendera med dig är de allra sista jag kommer få spendera med dig. Jag är glad för alla år min lilla misse. Min goa! Tack för allt ❤




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0